Så kom Nora, Hannes fina kompis, och la sin touch på stallet. Det är Wolf som fått stå modell, från ett foto från hans tid på Irland. Nu springer han på molnen och jag tänker på honom varje dag. Allt är egentligen Wolfens förtjänst. Att vi började ett stallbygge. Att jag fick komma så nära den magi det är att ha hästar så nära mitt hjärta. Käraste hästen, jag hoppas du ser från din himmel, vad du åstakommit. Din tid på jorden blev kort, och så väldigt kort i Tunbyn. Den korta tiden gav mig ett ja nästan nytt liv. Ett liv utan hästar går inte att föreställa sig idag.
Tack Nora för att du fångade Wolf i bild. Och Yaki och Fia <3
Kommentarer
Skicka en kommentar