Så långt ögat ser


Platser som inte går av för hackor. Längst upp vy mot "dalarna", stora sommarhagen för frihetsälskande hästar. Längst ner i dalen rinner Tunomsbäcken, fullproppad med mört. Men där skymtar också öring. Om nån häst vågat sig ned vet jag inte. Det är sällan dom kommer så långt, eftersom de fyllda vattenkaren är betydligt närmare att nå. Präskgragarna var nog dom sista jag såg för den här sommarn´. Sen tog frodga hölägdan vid, och längst bort under molnen, den skogsbeklädda Hammarbacken.

Kommentarer